Tillbaka till framtiden

Då ligger man på hotellrummet,  på exakt samma ställe där jag bodde för två år sedan :D Känns märkligt.

Vi landade på Lombok igår kväll, tyvärr kom bara min väska fram,  ebbas väska var borttappad.....

.....Men ingen fara fick ett mail idag som sa att väskan var funnen, vi får väskan skickad till oss imorgon :)

Så imorgon efter att vi fått väskan sticker vi till Gili T. Ända från min första dag i Moskva så har jag vetat att det var Gili som var målet,  tillbaka till fridykningen. Känns lite nervöst,  jag har en bild i huvudet om hur bra allt kommer bli. Utbilda mig till en fridykare, både jag å ebba hittar jobb och lever lyckliga i alla våra månader på ön (tills att vi tröttnar).
Det är en mycket liten chans att det blir så här, vi får se vad som händer.

Vietnam då, ett typiskt land för backpackers,  enkelt och billigt.  Maten har varit kanoners.  Men bäst var ju såklart att mor & far hälsade på.

Tillbaka

Nu gör vi våra sista timmar på Phu Quoc, vid fem lyfter planet tillbaka till Saigon.

Igår gjorde vi en utflykt till den nordligaste delen av ön. Där hittade vi långa folktomma stränder, kanoners!

Varje dag tävlar vi i olika grenar, en dag blev det ett medley i bassängen.
Vi för också statistik över plumpsegrar, farsan ser ut att bli giftig.

Det har varit ett annorlunda liv att resa med föräldrarna, kommer kännas märkligt att gå tillbaka till backpacker livet (existens minimum). Två helt olika sätt att resa på där man går miste om mycket, hur man än väljer att resa. Ebba och jag har fått prova på lyxig hotellfrukost, något som vi annars aldrig äter.  Och Pappa Kalle har ännu inte provat på gatumaten, men ikväll, då jäklar, han har lovat att prova den, men bara om han får en whiskey innan och efter maten ("jo men det är bra för magen särru").

Ebba och jag har bokat biljett till Lombok nu, den 27 sticker vi. Där hoppas vi på att hålla till ett tag. Så ni som läser detta och känner att det hade varit kul att skicka över lite plockgodis och sill till oss, tveka inte (!!!!), vi kommer försöka fixa en adress dit ni kan skicka det ;)

Mango

Zup

Livet på Phu Quoc är härligt. Mor och far trivs bra fast jag tror att vi trivs ännu bättre.  Ebba får äta en riktig frukost varje morgon och farsan bjuder mig på virre.
Igår flyttade vi till ett nytt ställe. Det känns super lyxigt att bo på en resort och inte i ett trångt rum för 45 kr/natten. Jag lägger upp en bild på vår toalett, för till och med den känns lyxig ;)
Här finns det fotbollsplan, badmintonnät, barer, spa, två stränder med mera.
Mor och fars tolkning på backpacker livet är lite annorlunda,  de hade nog inte behövt resa med ryggsäckar ;)

Här ska vi nu stanna i några nätter. Vi tror att vi kommer ha några utflyktsdagar. Kolla på vattenfall och besöka lite korallrev. 

På kvällarna äter vi god mat och spelar plump. Ebba har också gått sin första schackmatch mot skolmästaren, hon gjorde mycket bra ifrån sig! Jag känner mig stolt över henne och även nöjd med att jag har lyckats lära henne spelet :)

Hepp, nu ska jag beställa en kall Saigon och Ebba en Mojito.

Hej på däj!!!

Päron i Phu Quoc

God eftermiddag kära läsare.

I skrivande stund ligger jag på en strand p
vid södra Phu Quoc med en kall Saigon-öl, mumma!!

I fyra dagar har vi bott i distrikt 1 i Ho chi minh. En riktigt härlig stad med massor av god mat.
Under hela helgen var det en streetfotbollsturnering så det kollade vi (jag) på. Det var riktigt bra spel, de kom lag ända från Brasilien och England.  Hela turneringen var sponsrad av Tiger beer, vilket inte gjorde det hela sämre ;)
På måndagen trillade mamma Birgitta och pappa Kalle in. Det var ett kärt återseende.  Vi har visat dom runt och (har börjat) pratat i kapp de sex månaderna jag varit ute på resandefot. Av allt jag har fått berättat för mig så låter Hökerum oförändrat, skönt.

Igår fick vi lära oss mer om vietnamkriget, då besökte vi nämligen Co Chi tunnlarna.  Pappa fick briljera med fakta kring kriget på vägen dit i taxin, all fakta verkade dock inte helt stämma visade det sig sedan ;)

Idag hoppade vi på ett flyg till Phu Quoc, en ö som ligger utanför Kambodjas östra  kust som tillhör Vietnam. Här ska vi hålla till i en dryg vecka.
Vi är här för att vi ska kunna fokusera till 100% på vårt plump spelande, fast det blir givetvis även lite sol och bad på dagarna ;)

Nu blir det beachvolleyboll match!

Hallåj Hanoi

Hanoi var en trevlig stad. Där sprang vi in i många fler turister och kände oss inte utstirrade av invånarna.

Vi gjorde inte något speciellt, åt god mat och vandrade mest omkring. 

Maten är verkligen ett lyft, godare smaker och större variation än nudlar när det kommer till streetfood.

Efter tre dagar i Hanoi tog vi en sovbuss till Dong Hoi, en liten stad tio timmar söder ut. Här har vi nu varit i två dagar, inget speciellt med staden mer än att den är lugn. 

Dagarna har varit ganska blåsiga så inget bad på den fina stranden. 

Det är skönt att kunna komma till en lugnare stad utan att behöva ta sig långt ut på landsbygden som i Kina. 

Om en timme kommer nästa sovbuss och hämtar oss, denna ska ta oss sex timmar söder ut till den lite mer turistiska staden Da Nang. Ebbas hoppas på att hitta en vit strand med läckra badvakter och ett turkosfärgat vatten, vi får se hur detta slutar :)

 

Vietnam

Hej hej :)

Då ska vi se om vi kan få fart på vårt bloggande igen, ingen mer censur, godmorgon Vietnam!

Det är så mycket vi borde skriva om. Jag hoppas att vi får med det mesta.

Terracotta armen var verkligen imponerande att se. Den är över 2000 år gammal och består idag av 8000 krigare. Det var kejsare  Qin shi Huang som begravdes med dessa då han ville ha stor makt i sitt nästa liv. Det finns så mycket intressant fakta kring armen. Det flesta soldater blev förstörda för flera hundra år sedan då den riket erövrades. Graven glömdes bort och återupptäcktes först 1974. 

Det bland soldaterna finns generaler, infanteri, majorer etc,Precis som i en riktigt armé. Det soldater som fortfarande är nergrävda har sin färg kvar, för alla soldater var från början målade, så fort de kommer i kontakt med vår luft så vittrar färgen bort inom 15 sekundär. 

I Xi'an såg vi även världens största fontän , Japp den var stor, varje dag besöker över hundratusen människor fontänen (99,9% var kineser).

Efter Xi'an tog vi tåget till Chengdu. Där bodde vi på Flipflop hostel, detta var det bästa stället vi bott på i Kina, super bra personal och bra stämning. Chengdu är kända för sitt pandareservat. Vi besökte reservatet vår andra dag, vi kan konstatera att de är super söta!

Allt verkar gå i slowmotion för dem, vi fick se två bråka med varandra, det såg så oskyldigt ut :)

I Chengdu fanns det också ett Ikea, ditt åkte vi och åt sju tallrikar med gravadlax i tunnbrödsrulle, lyckan var total.

Efter några lugna dagar i Chengdu tog vi en buss tio timmar norrut. Jiuzhaigou var verkligen en vacker nationalpark. Vi var där under högsäsongen, då löven skiftar färg. Det var dyrt att komma in och det var knökat med människor, men det var helt klart värt det :) Det ser lika overkligt ut i verkligheten som på bilderna. När ni ser dem så förstår ni nog ;)

Efter Chengdu åkte vi ner till Kunming, lite lugnare stad än de vi tidigare besökt. Detta var en av få städer där man kunder urskilja himlen och solen från smoggen, kul.

Här ansökte vi om våra visum in till Vietnam. På ambassaden träffade vi en kille från Belgien, han hade brutit ryggen för några år sedan då han hoppade fallskärm. Efter en lång läkningsperiod och mycket tur kunde han åter röra sina ben. Han hade cyklat genom hela Ryssland, Mongoliet och nu nästan hela Kina, detta var minst sagt imponerande. 

Sista stoppet på vår resa genom Kina blev Nanning, här korsade vi gränsen via tåg till Vietnam.

Kina, ja vad ska man säga om landet?

-Mycket kineser!

Tror faktiskt inte att vi gillade Kina särskilt mycket, dyrt med sevärdheter, ett förtryckt folk, en censur som hjärntvättar dess invånare (Här anses Dali Lama vara en krigsherre), långa transportsträckor och otroligt förorenad luft. 

  De fanns såklart många bra saker med Kina också. Vi hade det extremt bra hos Marco, där fick vi prova på spännande maträtter och träffa härliga människor.

Nationalparkerna som vi besökte var kanon, tyvärr kändes detta som det enda sättet att få se något av Kinas natur, via ett inhägnat område fullt med folk!

Vi tycker att det har varit värt två månader, men tillskillnad från övriga länder som vi besökt så är nog Kina ett land vi inte kommer tillbaka på ett tag. 

Vietnam, mmm, känns härligt, Ebba kunde redan känna skillnaden på klimatet  vid gränsen: 

-passkontroll ut ur Kina; Kallt!

-passkontroll tjugo minuter senare in i Vietnam; Känner du, mycket skönare!

Vi är nu i Hanoi, vi ska sakta ta oss ner till Ho chi min, där möter vi om tio dagar upp med pappa Kalle och mamma Birgitta. Oj vad v....dom längtar ;) Ebba infliker med att hon visst längtar...efter sina Djungelvrål. 

Ps. Slänger även in lite bilder från Pingyao som vi inte har kunnat posta.